Året är 1917. Järnvägen är ännu inte elektrifierad och alla tåg dras av ånglok. Älvsjö är fortfarande ett jordbrukslandskap med ett antal industrier som tidigt placerade sig här för marken var billig. Älvsjö station har en utmärkt anläggning för godshantering och godsbangården är en av södra Stockholms viktigaste anläggningar för godsfrakter.
Älvsjö station är också grenstation och bytesstation där privatägda järnvägen Nynäsbanan ansluter till Statens Järnvägars (SJ) stambana och går på SJ’s spår in till Centralstationen. Persontrafiken på järnvägen har ökat kraftigt senaste decenniet.
4:e juni 1917
Den 4:e juni 1917 har fotografen Axel Svinhufvud åkt ut till Älvsjö från sin studio på Östermalm och dokumenterar starten av en ombyggnad av Älvsjö station i ett betalt uppdrag för Statens Järnvägar. Då är fortfarande allt det gamla kvar men det har lagts upp stora lager med rälsmateriel, nya spår håller på att läggas vid den södra infarten och bygget av det nya godsmagasinet har påbörjats.
Varför bygger man om?
Bo i villastad ör trendigt och skapar arbetspendling
Det senaste decenniets trend med att flytta ut från Stockholms innerstad till villastäder längs järnvägen har gjort att Älvsjö villastad har vuxit en hel del sedan tomtförsäljningen startade på allvar 1908.
Älvsjö station har nu inte bara har en omfattande godshantering utan börjar också få stora mängder arbetspendlande som både pendlar till arbetsplatserna i Älvsjö och från bostäder i Älvsjö till arbetsplatser i innerstaden eller vid andra järnvägsstationer.
Perrongerna är för små
SJ och Nynäsbanan konkurrerar om dessa resenärer och båda har var sin perrong. Nynäsbanan äger den östra perrongen och spåren kring den medans SJ äger den västra perrongen och allt annat. När Älvsjö station byggdes så var gods det centrala och persontrafiken minimal så perrongerna för resenärer är smala och byggda av trä. För att komma till perrongerna måste resenärerna gå över spåren. Det här leder till en hel del farligt spårspring.
Eftersom båda järnvägsbolagen har ett intresse av att förbättra komforten för resenärerna och dessutom erbjuda samma eller bättre komfort än konkurrenten så kommer man överens om att samtidigt bygga om alla delar av Älvsjö Station som rör persontrafiken.
Nynäsbanan kan få plats med en stor ny perrong genom att ta bort en del spår för tåguppställning. SJ behöver skapa plats och vill även ha plats med några fler spår så man bestämmer sig för att bygga om stationsbyggnaden från 1879 med nya entréer på sidorna och ta bort entrén mot spåren så man kan lägga spår ända fram till huset. Man beslutar också att bygga ett nytt godsmagasin.
14:e december 1917
Axel Svinhufvud är tillbaka i Älvsjö och dokumenterar resultatet den 14:e december 1917. Då är det mesta klart. SJ har fler nya spår och en ny mycket lång och bredare perrong med grusad yta. Den gamla stationsbyggnaden är ombyggd och flera andra byggnader är rivna. Det ombyggda stationshuset och det nya godsmagasinet är färdiga och båda trendriktigt målade i mörkbrunt och med gröna detaljer.
Nynäsbanan har inte längre egna uppställningsspår för godståg utan kommer köra direkt in på SJs godsbangård med godstågen. Istället har man nu en lång ganska lyxig perrong som är bredare än SJs och med grusad yta. På perrongen finns även en tidningskiosk och en kombinerad vänthallen och tågexpedition i perrongens norra del.
Över spåren i perrongernas södra ände går nu en gångbro i trä med trappor ner på perrongerna. Gångbron kan man även använda för att ta sig över spåren från öster till väster.
Senare kommer även två nya ställverk för signalhantering och växelställning att byggas på östra sidan, ett vid den södra infarten och ett vid den norra. Det gamla ställverket står än så länge kvar och är i bruk men har nu fått spår för godstrafik på båda sidor om sig och står på så sätt mitt i bangården istället för vid sidan om.
Samtliga bilder fotograferade av Axel Svinhufvud och kommer från Järnvägsmuseums samlingar. Licens Public Domain Mark (PDM)